Migrationsrätt

Du som kommer från ett annat land än Sverige påverkas av migrationsrätten och utlänningslagen. Exempelvis om du vill ansöka om skydd (asyl), återförenas med din familj, arbeta i Sverige eller studera behöver du i många fall ansöka om någon typ av uppehållstillstånd. På Advokaterna Bergh & Staaf arbetar vi med alla dessa typer av ärenden. I vissa fall kan du som ansöker få hjälp av staten genom ett offentligt biträde, i andra fall behöver du betala själv.

Skydd i Sverige - Asyl
Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för hela asylprocessen.
Du som behöver skydd i Sverige på grund av vad som skett i ditt hemland kan ansöka om asyl. För att kunna ansöka om asyl måste du vara vid gränsen till eller i Sverige. Undantaget är kvotflyktingar som kan ansöka om asyl genom UNHCR i ett annat land än Sverige.
Om du befinner dig vid gränsen till eller i Sverige har du ofta rätt till ett offentligt biträde som är jurist eller advokat, och som företräder dig under din asylprocess. Ditt offentliga biträde är till exempel med när du träffar Migrationsverket för att berätta om varför du behöver skydd i Sverige, och hjälper dig att överklaga ett beslut om avslag till domstolen.
Om Migrationsverket bestämmer att du har rätt till ett offentligt biträde kostar det ingenting för dig. Du har rätt att önska vem som ska utses som ditt offentliga biträde. Om du önskar att vi hjälper dig finns möjlighet att önska att någon av oss.
Asylutredning
Efter en tid blir du kallad till asylutredning. Det kan ibland ta ganska lång tid innan du blir kallad. Asylutredningen är ett långt samtal där du som söker, en utredare från Migrationsverket, en tolk och ditt offentliga biträde närvarar. Om du är barn har du även med dig din gode man.
Under asylutredningen förväntas du berätta vem du är, varifrån du kommer och vad som skulle hända dig om du tvingades åka tillbaka till ditt hemland. Det är viktigt att berätta så detaljerat som möjligt. Ofta är din berättelse det viktigaste, eller ibland det enda beviset, om vad som har hänt. Under asylutredningen skriver utredaren ett protokoll som sedan skickas till det offentliga biträdet
Innan asylutredningen är det viktigt att du får ett möte tillsammans med ditt offentliga biträde för att på bästa sätt förbereda asylutredningen. Under mötet med ditt offentliga biträde pratar ni om vad som kommer hända under asylutredningen, och vad som är viktigt att berätta för Migrationsverket.
Efter asylutredningen har du och ditt offentliga biträde ett nytt möte för att gå igenom protokollet och rätta till sådant som eventuellt har skrivits fel eller missförståtts under utredningen. Då kan du också komplettera om du har någon skriftlig bevisning. Ditt offentliga biträde sammanställer det ni har sagt på mötet och argumenterar för varför du ska få stanna i Sverige. Detta kallas inlaga som sedan skickas till Migrationsverket. Efter det är ditt ärende i de allra flesta fall färdigt för att Migrationsverket ska kunna ta beslut.
Beslut om asyl
Det kan ta lång tid innan du får beslut från Migrationsverket, även om alla handlingar har skickats in. Migrationsverket arbetar för att det ska gå fortare, men i flera fall är det lång väntetid. Om något sker i ditt hemland under tiden du väntar är det viktigt att du kontaktar ditt offentliga biträde.
När Migrationsverket har tagit beslut kommer ett brev att skickas hem till dig med en kallelse till Migrationsverket. Handläggare på Migrationsverket, tillsammans med tolk, kommer att gå igenom beslutet och vad det innebär.
Om du är nöjd med beslutet så avslutar ditt offentliga biträde sitt uppdrag att företräda dig. För det fall du inte är nöjd med beslutet kan det överklagas med hjälp av det offentliga biträdet.
Arbetstillstånd
För att arbeta i Sverige krävs det att du först ansöker om arbetstillstånd från ditt hemland. Endast i undantagsfall kan du få ett första arbetstillstånd medan du befinner dig i Sverige. Det krävs att du har ett anställningsavtal när du ansöker, och att den anställning du har fått har annonserats av din arbetsgivare under minst tio dagar innan anställningsavtalet ingicks. Det är din arbetsgivare som påbörjar ansökan om arbetstillstånd. Du måste kunna styrka din identitet med pass för att kunna få arbetstillstånd.
Det finns krav på lön och anställningsvillkor när du ansöker om arbetstillstånd. Det är viktigt att se till att anställningen och annonseringen för anställningen uppfyller de krav som ställs upp för att inte riskera att få avslag.
Om du ansöker om arbetstillstånd kan du inte få hjälp av staten genom offentligt biträde, utan du behöver betala själv för detta.
Du som har sökt asyl och fått avslag har möjligt att ansöka om arbetstillstånd efter sista avslaget, trots att du befinner dig i Sverige. En sådan ansökan måste du göra senast 14 dagar efter beslutet om avslag.
Familjeåterförening
Familjeåterförening, uppehållstillstånd genom anknytning, innebär att din familj kan ha rätt att få komma till Sverige och bo tillsammans med dig. Reglerna om anhöriginvandring, som det också kallas, är olika beroende på varför du får bo i Sverige. Om du har uppehållsrätt, uppehållstillstånd eller är svensk medborgare ställs olika krav på försörjning och bostad. Vad ni har för relation påverkar också, exempelvis om ni redan är gifta eller om ni planerar att flytta ihop.
Ansökan ska göras från hemlandet. Om det inte gäller uppehållsrätt är det endast i undantagsfall som en ansökan som görs i Sverige kan beviljas. Det krävs oftast att du som bor i Sverige ska kunna försörja både dig själv och din familj. Dessutom behöver du ha en tillräckligt stor bostad. Om du har fått flyktingstatus eller uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och din familj ansöker om återförening inom tre månader från Migrationsverkets beslut behöver du inte uppfylla kravet på försörjning. Om du är svensk medborgare och uppfyller vissa krav, eller barn, gäller inte heller försörjningskraven.
Din familjemedlem måste kunna bevisa sin identitet genom exempelvis pass. Ni måste även bevisa er relation, bland annat genom att svara på frågor om varandra och hur ni träffades.
Om du har barn som är över 18 år eller föräldrar som du vill bo med i Sverige måste ni i vissa fall kunna visa att ni bott tillsammans precis innan du flyttade till Sverige. Ni behöver också visa att ni redan i ert hemland var beroende av varandra och att det därför är svårt att inte få leva tillsammans.
Det är viktigt att ni ansöker så snabbt som möjligt för att din familj ska kunna få bo tillsammans med dig i Sverige.
Om du ansöker om familjeåterförening kan du inte få hjälp av staten genom offentligt biträde, utan du behöver betala själv för detta.
Uppehållsrätt och uppehållskort
EU-medborgare och EES-medborgare
Du som är medborgare i ett annat EU-land eller är EES-medborgare har du rätt att arbeta, studera och bo i Sverige utan uppehållstillstånd. I vissa fall behövs heltäckande sjukförsäkring. Det kallas uppehållsrätt.
Om du har uppehållsrätt har även dina familjemedlemmar ha rätt att bo tillsammans med dig i Sverige om de också är EU- eller EES-medborgare. Beroende på hur ni är släkt och om du är arbetstagare, student eller om du har tillräckliga medel för försörjning, ställs olika krav för att din familj ska få komma till Sverige. Är dina familjemedlemmar inte medborgare i ett EU-land eller EES-land behöver de ansöka om uppehållskort.
Du och din familj behöver inte registrera er eller göra en ansökan hos Migrationsverket, men för att få personnummer behöver ni folkbokföra er vid Skatteverket.
När du har bott i Sverige i fem år kan du ansöka om permanent uppehållsrätt.
Uppehållskort
Du som medborgare i ett land utanför EU/EES och familjemedlem till en EES-medborgare eller EU-medborgare kan ansöka om uppehållskort för att få återförenas med din familj i Sverige. Varje person gör en egen ansökan, även barn. Med ansökan behöver du skicka in bevisning som visar att ni är släkt eller har en relation. Kopia på pass behövs och handlingar som visar om din familjemedlem arbetar, studerar eller har tillräckliga medel för er försörjning. I vissa fall behövs heltäckande sjukförsäkring.
Samma regler gäller för dig som har en familjemedlem från Norge som bor i Sverige, dock behöver inte din familjemedlem ha heltäckande sjukförsäkring även om du behöver det.
Beviljar Migrationsverket ansökan om uppehållskort har du rätt att stanna i Sverige så länge som din familjemedlem som är EU-/EES-medborgare har rätt att stanna. När du har bott i Sverige i fem år kan du ansöka om permanent uppehållskort.
Om du ansöker om uppehållskort kan du inte få hjälp av staten genom offentligt biträde, utan du behöver betala själv för detta.
Begäran om avgörande
Om du har väntat länge på beslut kan du begära att Migrationsverket avgör ditt ärende. Då ska Migrationsverket ta beslut om ditt ärende inom fyra veckor.
Det kan hända att du får avslag på din begäran. Det innebär inte att du får avslag på ditt ärende utan att Migrationsverket anser att det behöver utredas mer och att det inte är möjligt att avgöra ärendet. Ett sådant beslut kan överklagas.
Begäran om avgörande kan göras efter fyra månader när du har ansökt om arbetstillstånd, och efter sex månader för övriga uppehållstillstånd. När du överväger att begära avgörande är det viktigt att det inte finns saker kvar som ska utredas av Migrationsverket, eftersom du då kommer få avslag på din begäran. En begäran om avgörande kan bara göras en gång.