Förvaltningsrätt
Kommuner, regioner och de statliga myndigheterna fattar beslut som berör dig som enskild person eller företagare inom en mängd områden. Dessa beslut kan röra allt från omhändertaganden av barn till sjukpenning, utskänkningstillstånd och bygglov. Kontakta oss för rådgivning gällande hur du kan gå till väga.
Vad innebär förvaltningsrätt?
Den största delen av alla de myndighetsbeslut som påverkar Dig direkt går att överklaga till domstol om du är missnöjd. Det kan som enskild vara svårt att veta hur du ska gå till väga för att få ett riktigt beslut från en myndighet eller hur du ska göra för att överklaga ett beslut du tycker är felaktigt. Kontakta oss för rådgivning gällande hur du kan gå till väga.
Utöver beslut från myndigheter som du kan behöva hjälp med eller som du anser är felaktiga kan det också inträffa att en enskild behandlas på ett felaktigt sätt av en myndighet. I den allmänna förvaltningsrätten regleras t.ex. hur olika myndigheter ska hantera och handlägga ärenden med enskilda personer och privata företag. Myndigheter har ofta stor makt och därför är reglerna viktiga för att var och en som är föremål för någon myndighetsutövning ska behandlas på ett godtagbart, likvärdigt och rättssäkert sätt.
Tyvärr är det inte alltid som myndigheters hantering av ärenden uppfyller kraven som finns i lagar och konventioner. Om bristen i myndighetens hantering är av en viss dignitet kan det finnas möjlighet för den enskilde att utkräva skadestånd. Kontakta oss om för rådgivning om du behandlats på ett vad du anser felaktigt sätt.
Förutom de områden som nämns nedan har vi särskild kompetens inom de beslut som rör:
- utskänkningstillstånd
- sjukpenning och sjukersättning
- arbetsskadeersättning.
Vad innebär tvångsvård?
Vård enligt LVM, LPT och LRV är vårdformer som sker under tvång. Om du riskerar att bli tvångsomhändertagen kan du få juridiskt stöd av ett offentligt biträde, och du får också välja vem som ska företräda dig.
Vad är LVU?
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en lagstiftning som reglerar de fall där myndigheten, oftast socialnämnden i kommunen, ansökt om att ett barn ska tvångsvårdas. Ansökan behandlas sedan av domstolen, förvaltningsrätten, som fattar det avgörande beslutet om barnet är i behov av sådan vård eller ej.
Att som barn behöva genomgå en utredning om vilket vårdbehov som kan tänkas finnas och därigenom placeras på ett jourhem och/eller familjehem, eller som förälder behöva utredas om sin omsorgsförmåga kring barnet, är mycket integritetskränkande. Domstolen ska därför utse ett offentligt biträde till var och en som hamnar i en sådan situation. Det offentliga biträdet har då till uppgift att företräda barnet eller föräldern i kontakter med myndigheten och i domstol genom att t.ex. föra dennes talan i rättegången och se till att relevant utredning läggs fram.
Hamnar du en sådan situation som beskrivs ovan har du rätt att i första hand välja vilket ombud du vill ska biträda dig. Det är viktigt att du får ett biträde som du känner förtroende för.
Att företräda barn eller barnens föräldrar mot myndigheten vid ansökan om tvångsvård är ett av firmans huvudområden. Vi har stor erfarenhet inom området och resurserna som krävs för att alltid finnas till hands och för att ge bästa möjliga biträde vid kontakt med myndigheten och i domstol.
Orsaker till tvångsvård
Orsakerna till tvångsvård kan exempelvis vara att ett barn far illa på grund av dåliga hemförhållanden, eller att en ungdom lever ett destruktivt liv med exempelvis kriminalitet eller missbruk.
Förutsättningen för tvångsvård med stöd av LVU är att finns en påtaglig risk att den unges hälsa eller utveckling skadas. Dessutom måste socialtjänsten ha erbjudit och provat vård i frivilliga former innan tvångsvård kan bli aktuell.
Hur går det till?
Det är socialtjänsten som utreder behovet av tvångsvård. Socialtjänstens förslag på vårdande åtgärder ska godkännas av politiker i socialnämnden eller motsvarande som därefter ansöker om tvångsvård i förvaltningsrätten. I akuta fall kan det även bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande som kort därefter ska prövas av förvaltningsrätten.
Oavsett om du är barn, ungdom eller vårdnadshavare så kan du i många fall ha rätt till ett offentligt biträde som företräder dig och bistår med juridisk kompetens under processen. Det är bra om du så tidigt som möjligt berättar för förvaltningsrätten eller socialtjänsten vem du önskar ska företräda dig. Förvaltningsrätten utser det offentliga biträdet och står även för kostnaderna.
Vad händer sen?
Om förvaltningsrätten beslutar om tvångsvård kan domen överklagas. För det fall domen inte ändras och tvångsvården står fast pågår den så länge som socialnämnden anser att den behövs och saken ska utvärderas var sjätte månad. Barnet/den unge kan, precis som en vårdnadshavare, även ansöka om att vården ska upphöra om den inte längre behövs.
Under pågående tvångsvård är det socialnämnden som bestämmer över hur och var vården ska ske och kan även komma att fatta beslut, bland annat om i vilken omfattning barnet/den unge ska få ha kontakt med sin familj.
Nästan alla beslut går att överklaga och i en del fall kan den som är missnöjd ha rätt till en advokat eller jurist som utses till offentligt biträde. I så fall är det staten som betalar kostnaderna.
Mer information om processen finns att läsa hos Domstolsverket.
LVM
LVM är en förkortning på Lag om vård av missbrukare i vissa fall och reglerar de fall där myndigheten under vissa förutsättningar ansökt om tvångsvård för en vuxen person som på grund av missbruk av vanligtvis alkohol eller narkotika utsätter sin hälsa för allvarlig fara. Det skall ej beslutas om LVM om patienten samtycker till vården i fråga.
Den person som ärendet gäller har rätt att få ett offentligt biträde vid sin sida samt även i första hand välja vilken advokat eller biträdande jurist han eller hon önskar.
Om du har ett pågående missbruk av alkohol eller narkotika kan du under några förutsättningar bli omhändertagen enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall.
För att ett omhändertagande med tvång ska kunna genomföras krävs det att personen behöver hjälp att lämna missbruket, att frivillig vård inte fungerar och att personen till följd av missbruket riskerar att allvarligt skada sig själv eller andra.
Det är socialnämnden eller motsvarande som utreder vårdbehovet. Om nämnden anser att det finns behov av tvångsvård så skickas en begäran till förvaltningsrätten. I akuta fall kan det även bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande innan saken hinner avgöras i domstol.
Det är bra om du så tidigt som möjligt berättar för förvaltningsrätten eller socialtjänsten vem du önskar ska företräda dig. Förvaltningsrätten utser det offentliga biträdet och står även för kostnaderna vilket innebär att det inte kostar något för den som behöver juridisk hjälp.
Det finns mer att läsa hos Domstolsverket.
LPT & LRV
Den som omhändertas enligt lagarna LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård, eller LRV, lagen om rättspsykiatrisk vård, kan vårdas i öppen eller sluten form. Chefsöverläkaren ska löpande överväga om tvångsvården fortfarande behövs. Dessutom ska vården omprövas regelbundet.
Det är bra om du så tidigt som möjligt berättar för läkaren, förvaltningsrätten eller socialtjänsten vem du önskar ska företräda dig. Om domstolen utser någon som offentligt biträde åt dig så stannar de kostnaderna på staten.
Du som får vård enligt LPT eller LRV kan även ha rätt att få en stödperson utsedd. Stödpersonen hjälper dig i personliga frågor och har även kunskap om vilka typer av stöd som socialtjänsten kan erbjuda.
Det finns mer att läsa hos Domstolsverket.
LPT är en förkortning på Lag om psykiatrisk tvångsvård och reglerar de fall där myndigheten under vissa förutsättningar ansökt om tvångsvård för en vuxen person som lider av en allvarlig psykisk störning och som på grund av sitt psykiska tillstånd har ett stort behov av psykiatrisk vård som inte kan ges på annat sätt än genom att patienten är intagen på sjukhus. Det skall ej beslutas om LPT om patienten samtycker till vården i fråga.
Den person som ärendet gäller har rätt att få ett offentligt biträde vid sin sida samt även i första hand välja vilken advokat eller biträdande jurist han eller hon önskar.
Önskas vår hjälp är du välkommen att höra av dig via telefon eller mail.
Se vidare under Hjälp & Kostnad.
Placering av skyddat barn
En ny lag om placering av barn i skyddat boende trädde ikraft den 1 april år 2024. Den nya lagen innebär betydande förändringar för placering av barn i skyddat boende. I korthet innebär den nya lagen att barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen skyddat boende individuellt. Tidigare beviljades insatsen gemensamt till såväl barnet som den våldsutsatta vårdnadshavaren.
I de fall samtycket är opålitligt, saknas eller kan antas saknas, får placering ske med stöd av den nya lagen.
För att ett barn ska kunna placeras i skyddat boende enligt den nya lagen måste bl.a. följande förutsättningar vara uppfyllda:
- Barnet placeras tillsammans med den våldsutsatta vårdnadshavaren som beviljats insatsen enligt socialtjänstlagen, samt att den våldsutsatta vårdnadshavaren är myndig och samtycker till insatsen för barnet.
- Det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller för att barnets hälsa skadas.
- Det saknas samtycke, eller lämnad samtycke anses opålitlig, från den andra vårdnadshavaren.
I dessa ärenden åtar vi oss att företräda barnet eller någon av föräldrarna.